Avkodning och fonologiska svårigheter - kan ni förklara begreppen?

Min son som är 10 år har läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren säger att han har avkodningssvårigheter, men inte fonologiska svårigheter. Kan ni förklara begreppen?

För att läsa en text behövs både avkodning och förståelse. Avkodning är det lästekniska, att man tyder bokstäverna som ljud, från vänster till höger, och sätter ihop dem till ord. Förståelse handlar om att förstå innehållet i texten. Man tolkar texten, reflekterar och läser ”mellan raderna”.

Olika orsaker till problem

Det kan finnas olika orsaker till att en person har problem med avkodningen. Några exempel:

• Den som har osäker bokstavskännedom (till exempel på grund av bristfällig undervisning/träning) får svårt att avkoda.
  
• Ett barn som har koncentrationssvårigheter har svårt att sitta still och fokusera på texten, och då kan det vara arbetsamt att avkoda korrekt.
  
• Den som har synfel har svårt att se bokstäverna rätt, och får därför avkodningsproblem utan glasögon. (Optiker upptäcker inte alla synfel. Därför är det bra att en ortoptist kontrollerar synen på barn som har lässvårigheter, för att utesluta dold skelning med mera.)
  
• Man kan ha visuella svårigheter, svårt att tolka synintryck.
  
• Man kan också ha begränsat visuellt arbetsminne, och exempelvis ha svårt att minnas i vilken ordning tecken står.
  
• Man kan ha svårt att urskilja de olika språkljuden i ord man hör (fonologiska svårigheter). Då blir det svårt att koppla ihop ljud och bokstäver, och problem med att avkoda orden korrekt.

En person kan ha flera av ovanstående svårigheter samtidigt. Det är viktigt att specialläraren/specialpedagogen gör en kartläggning för att kunna individanpassa åtgärderna.

Olika tekniker används vid avkodning

När man avkodar ord använder man olika tekniker. Man kan avkoda bokstav för bokstav, ljuda. Efter en tid känner man igen en del ord, de har lagrats som bilder i långtidsminnet. Då klarar man att läsa dessa ord direkt när man ser dem, det behövs ingen ljudning. En van läsare använder sig av en kombination av dessa tekniker. Genom att läsa vissa ord som ordbilder går läsningen snabbare, men ljudningen är nödvändig för att läsa okända ord.

Bra lära sig känna igen mönster

Om läraren förklarar ords uppbyggnad ( till exempel sol –solen –solar, ) så lär sig barnet att känna igen mönster i ord, och får lättare att avkoda.
För en del barn är det lättare att avkoda orden i en text än att läsa enstaka ord, för i det förstnämnda fallet kan man dra nytta av grammatiska ledtrådar, sitt ordförråd och sammanhanget i texten.

Avlastning kan behövas

Vid upplevelseläsning och faktainhämtning (till exempel geografiläxan) kan elever med avkodningssvårigheter behöva få avlastning. Eftersom det lästekniska tar mycket kraft blir stora textmängder mycket tröttande. Då är det bra att kunna få både text och ljud samtidigt. Det gör att avkodningen går lättare och eleven kan koncentrera sig på innehållet i texten.