Ställer läraren rimliga krav?

Vi har en son som går i åttonde klass och nyligen fått sin dyslexidiagnos. Han läser tyska som B-språk och talar flytande eftersom vi har bott i Tyskland under flera år. Läsningen går också bra men han har svårt för att skriva. Vi har diskuterat problemet med hans lärare flera gånger, men hon anser att ”Han bör öva/skriva veckans ord, och inte vara nöjd med mindre än att han behärskar stavningen på just dessa.” Jag undrar om detta är rimliga krav att ställa?

Svar: Så härligt att er son kan både svenska och tyska! Det kommer han ha stor nytta av!

Stavningssvårigheter är ett av kännetecknen vid dyslexi. Dyslektiker kan ofta kämpa en hel kväll med att försöka lära sig veckans ord, och ändå inte lyckas stava
korrekt. I så fall ska man inte fortsätta med ett sådant inlärningssätt.

I grundskoleförordningen står det att läraren kan bortse från enstaka mål vid betygsättningen, om det finns särskilda skäl. Det innebär att skolan kan
bortse från stavningen vid betygsättningen, och er son ska kunna få både G, VG och MVG i tyska även om han inte kan stava korrekt.

Om er son tränar stavning så bör det vara på enkla ord, gärna vid datorn. Skolan kan hjälpa honom genom att ge strukturerad undervisning, och göra honom
observant på mönster och stavningsregler i tyska. Men det ska vara en rimlig arbetsinsats för honom och han ska inte behöva lägga för mycket tid och kraft på detta! Han bör framförallt få lära sig att använda rättstavningsprogram och digitala ordlistor, för att kompensera för stavningsproblemen.

I er sons fall tycks läsningen fungera bra, men det är viktigt att ni är observanta så att den inte blir tidskrävande och tung för honom. I så fall är det viktigt att er pojke får avlastning med hjälp av ljudstöd (inlästa böcker/talsyntes).