FDB i Almedalen

Almedalen ger en möjlighet för oss att fånga upp vad som är på gång inom skolan, höra vad politikerna driver för frågor och inte minst vara med och påverka genom att aktivt delta i seminarier. Årets Almedalen, som präglades av att det är valår, bjöd på många värdefulla seminarier och diskussioner. Här kommer en kort sammanfattning av våra intryck. I vårt slutna forum på Facebook finns filmer där vi berättar mer om de olika delarna.

Vi började med att ha ett rundabords-samtal med Helene Öberg, Gustaf Fridolins Statssekreterare. Vi talade med henne om läsa-skriva-räkna-garantin. Regeringen vill upptäcka läs- och skrivsvårigheter tidigt i skolgången. Skolverket och SPSM har ett uppdrag att ta fram hur det ska implementeras i skolan. Vi betonade att rätt kompetens och insatser hos specialpedagoger och skolledning behövs för att det ska bli framgångsrikt.

 

Vi belyste även att vi ser en kunskapsbrist i lärarkåren kring kompensatoriska verktyg för barn med läs- och skrivsvårigheter. Helene Öberg bekräftade den bilden och talade om ett lärarlyft just kring specialpedagogiska verktyg. Hon sa att processen kring det inletts och att 5000 lärare har påbörjat kompetensutveckling för att nå mer kunskap om det. Vi mötte även Lexplore som utvecklat ett screeningverktyg för att upptäcka vilka elever som har avkodningssvårigheter genom att mäta och jämföra ögonrörelser. Där ställde ordförande Fredric viktiga frågor kring hur resultaten på ögontesterna ska tolkas och hanteras av de enskilda lärarna och menade att det är oerhört viktigt att lärarna förstår vad verktyget mäter.

 

I en paneldebatt kring digitaliseringen av skolan noterade vi att regeringen har höga ambitioner och vill vara världsbäst. Paneldebatten handlade om att det fortfarande är otydligt vad digitaliseringen egentligen innebär och att en gemensam tydlig målbild behövs. Sedan 2017 har en del skolor ingått i ett pilotprogram för digitalisering vilket Regeringen nu skall utvärdera. Syftet med digitaliseringen är att öka likvärdigheten. Idag är det stora skillnader mellan skolorna och deras kunskap kring digitala verktyg. Vi vet att vår målgrupp, barn med dyslexi, gynnas av digitala verktyg. Förhoppningsvis kan det gynna dessa elever och minska utanförskapet.

 

Vi deltog i ett seminarie arrangerad av Svenska Dyslexiföreningen och Svenska Dyslexiförbundet. Där ställde ordförande Fredric en fråga kring läsa-skriva-räknagarantin till panelen. Han undrade hur genomförandet ska se ut i skolor där ingen specialpedagog finns eller där en speciallärare ska räcka till 600 elever och deras lärare. När garantin ska genomföras kommer lärare att efterfråga kompetens som inte finns. Det är stor brist på specialpedagoger och garantin kommer bli verkningslös om inte stora insatser sätts in nu. Det är oerhört viktigt med tidig upptäckt men lika viktigt att RÄTT insats görs. De politiker och andra som deltog i panelen hade tyvärr inte några klara besked om det.

 

Våra systerföreningar hade också ett seminarie med rubriken: Kan lärare tillräckligt mycket om dyslexi? 20 % av eleverna i årskurs 9 kan inte läsa tillräckligt bra. Insatserna sätts in för sent, det var panelen enig om. En översyn av lärarutbildningen ska göras. Det är många faktorer som brister, enligt panelen. På många lärarutbildningar är det endast 5 timmar i veckan lärarstödd undervisning och resten förväntas de blivande lärarna studera in själv. Lärarna lär sig inte heller tillräckligt om dyslexi.

 

Lärarförbundet hade ett seminarium om att en tredjedel av gymnasieeleverna går ut skolan utan godkända betyg. Lärarförbundets undersökning visar att det beror på bristande insatser för de elever som har behov av extra stöd. Begränsad studiero, mobbing, bristfälligt stöd nämndes som anledningar. En debatt mellan Fridolin och Björklund följde Lärarförbundets rapport. Underskottet av specialpedagoger förklarades av att man tagit bort utbildningen på högskolan. Under 20 år har det inte funnits adekvat utbildning för specialpedagoger vilket gör att vi idag har ett massivt underskott idag. Nu vill man vända på det och utbilda fler specialpedagoger igen.

 

Det finns en samsyn bland samtliga riksdagspartier att tidiga insatser behövs och att det kommer leda åt rätt håll. Det är hoppfullt och kommer långsiktigt ge effekt. I Finland gör man 90% av de specialpedagogiska insatserna i årskurs 1 och 2. I Sverige sätts insatserna in försent. Det är beslutsfattarna medvetna om och vill ändra på det.

 

 

Vi summerar våra dagar i Almedalen med att en viss frustration märks bland åhörarna på samtliga programpunkter. Många undrar varför ingenting händer, varför det går så långsamt att få till en förändring. Vårt intryck är det finns en samsyn i många frågor om problemställningarna men att de politiska partierna har olika idéer kring vilka insatser som krävs. Låt oss hoppas att den regering vi kommer ha efter valet prioriterar skolan på ett klokt sätt.

 

Sista dagen i Almedalen och en kort summering av veckan av ordf Fredric och vice ordf Åsa.
Se videon här: https://vimeo.com/289068420